© Mattias & Ida / Photo by Langqrie

Fotograf i Göteborg.

Te med Damaralands Ökenelefanter

August 10, 2016

 

Det är tidig morgon när klockan ringer. Men just denna morgon är det lätt att gå upp, trots att sängen är varm och luften i vår lyxiga safarihydda är kylig. Den stjärnklara himlen får tillsammans med fullmånen och ficklampan visa vägen till frukosten. Nybryggt kaffe värmer gott och koffeinet väcker sakta kroppen. Vi njuter av frukosten men vårt fokus är redan någon annan stans.

 

Vi är först på plats i den öppna Land Rovern. Inlindade i varsin filt bär det sakta av längs en slingrig grusväg ned från campen. Solen stiger över horisonten och färgar Damaralands ökenlandskap gryningsrött. Utsikten är slående i den klara morgonluften, och tystnaden är kompakt. Grusvägen blir något bredare och rakare och vi sätter fart söderut. Vi passerar här och var nyvakna antiloper som nyfiket betraktar oss.

 

 

Efter nästan en timme smalnar grusvägen av och blir allt mer otydlig. Solen står fortfarande lågt på himlen men börjar så sakta värma upp luften. Vi befinner oss i "elephant area" vilket ett nyligen knäckt träd tydligt vittnar om. Vår guide stannar Land Rovern med jämna mellanrum för att gå ur bilen och leta efter spår. Det knastrar i radion. Vi är två bilar i området som tillsammans letar efter öknens giganter. Guiderna är överens om att elefanterna är nära. Men trots att vi befinner oss mitt på en platt flodbädd med glest buskage lyckas de gömma sig. Det ligger något i det som guiden Sbu sa: Elephants are masters of hide and seek, and sometimes it seems like they can fly...

 

 

Men så står de plötsligt där. Först en, sedan två, sedan en hel hjord. Och mitt i hjorden står vi. Det är lätt att känna stor ödmjukhet inför dessa mäktiga djur. Vi är på besök hos dem och är där på deras villkor. Vi närmar oss sakta och försiktigt och är hela tiden noga med att hålla avstånd så att vi inte stör dem. De äldre elefanterna fortsätter lugnt äta medan de små busar. Några ungtjurar kommer nyfikna fram till Land Rovern för att titta närmare på oss. En av dem kommer så nära att vi känner den varma andedräkten i våra ansikten. Vi sitter blickstilla och håller andan. Efter en kort stund backar han undan och vi vågar andas igen. Känslan är obeskrivlig!

 

 

 

För stunden kan hjorden verka utspridd och oorganiserad. Men vi märker snart att det finns en utstakad riktning och ett lugnt men kraftfullt driv framåt. Vi måste hela tiden förflytta oss för att inte hamna efter. En lång stund följer vi elefanterna och njuter av att få vara i deras närvaro, njuter av att de tillåter oss att vara där.

 

 

 

Morgonen övergår i förmiddag. I takt med att temperaturen stiger drar elefanterna ner på tempot och stannar till i skuggan av akaciaträden. Vi gör ett stopp en bit framför elefanthjorden och tar oss till fots upp på en kulle. Härifrån kan vi tryggt blicka ut över flodbädden med en kopp rooibos-te i handen. Guiden dukar fram nybakade scones och småkakor samtidigt som elefanterna sakta passerar förbi nedanför. En smakfull fortsättning på en så långt fantastisk morgon.

 

 

 

 

 

Please reload